Resten av besöket
Nyårsfirande med vissa förhinder
Vi åt middag på The Harvest Vine en finare restaurang i Madrona Valley. Vacker, spännande och god mat. Personalen var artig men stressad och vi förstod efter en stund att de tänkte sig att alla gäster skulle vara ute ur restaurangen i god tid före tolvslaget! Vi tog våra plasthattar och knatade hem, rätt nöjda trots att restaurangbesöket blev kortare än förväntat. Jag lyssnade in 12-slaget på radion och inte en enda raket varken såg eller hörde jag.
Nyårsmenyn,på första tallriken låg chestnut soup med idiazable foam. Den andra rätten bestod av anklever arrangerad med äppelkompott eller hummer med tryffelhonung och rostad brioch. Den tredje rätten var Ahi tuna,consomme,potatoterrine och den rätten delades av oss båda. Den fjärde rätten skulle också delas och det var lamb loin, chocolate chorizo, caramelized onion flan. Även femte rätten skulle delas och det var ost bleu de basque, arrope. Allt avslutades sedan med hur mycket sötsaker som helst. Det måste erkännas att det hade varit bättre om det varit lite, lite mer mat och mindre av chocolate cake, chocolate mousse, porcini syrup, puff pastry, almond pastry cream, date and fig puree och caramel nut melange.
Shopping i University Village
I vår jakt på att hitta Converse de där gympadojorna som är beställda av mina tjejer så har vi rännt runt i hur många butiker som helst. I skobutiken Sole Food fanns heller inga Converse men väl ett par varmfodrade Tretorn boots som Jacob förälskade sig i och därmed blev de förstås inköpta.
På promenad i Arboretum
En våtmark mitt i staden. Här kan man gå på vattnet! Och vackert som sjutton är det. HUSKIES hemmaarena har den maffigaste utsikten man kan tänka sig och nedanför plaskar både fåglar och kanotister omkring i vätan.
Gångar mellan öarma och små informationstavlor talar bland annat om att man inte ska käka fisken och inte heller mata fåglarna. Den lilla bilden visar den stora vägen som går rakt igenom naturområdet. I trafikens mekka gäller det att få både människans behov av natur och bilar att gå ihop. Det var fint att gå här men lite knasigt att höra bilarna susa förbi hela tiden.
Fåglar och båtar och bävrar (inte på bild) och bilar allt i en harmonisk röra!
Kulturinslaget
Jag måste verkligen slå ett slag för MOHAI-Museum of History and Industry- ett verkligt härligt och kul museum. Rekommenderas varmt.
UP
Hoppas att alla har sett UPP - en riktigt bra film. När Jacob och jag var i Ballard så såg vi verklighetens UPP. Huset som ligger inklämt mellan enorma nybyggen. Till höger om det lilla huset står en Baja-Maja men här heter det Honey Bucket vilket jag tycker är ett mycket mer poetiskt namn.
Båtliv i hamnen
Vardagsbilder
Skolbussen det dagliga trafikinslaget. Cowboyen på bilden är inte lika vanligt förekommande. Jag såg faktisk en livs levande indian också men honom kunde jag inte fånga på bild. Bredvid cowboymannen har Milo sträckt ut sig på soffan i väntan på att med största försiktighet ta sig ner i badbasängen. Pistolskylten känns rätt absurd men är också ett inte ovanligt inslag i vardagen och mot detta hot som alla vapen som finns kontrasterar Milo och Dharas pitoreska skolgård. The Valley School som till och med har ett lite hönshus på skolgården.
Bellevue - the hometown of Bill Gates
Utsikt från Bellvue mot Seattle och med The Olympic Mountains i bakgrunden
Bellvue Square det största shoppingcenter som jag någonsin har sett. Men jag har ju långt ifrån sett allt. I alla fall så fann jag här på Lady Footlocker de hett eftertraktade vita Conversen.
Jag kommer alltså hem med dem på måndag.
Hamburgerrestauranger
Jacob och jag har prövat några restauranger McDonalds, Johnny Rockers men Red Robin här ovan blev en favorit. Här såg jag den enda frihetsgudinna som jag lär se och så fick jag musselsoppa i stället för hamburgare.
Madison Valley
Avslutar den här blogginlägget på Jakecare med en bild från den del av Seattle som jag lärt känna bäst. I morgon är det barnkalas för Milo som fyller 8 år och på söndag morgon reser jag mot Sverige bara jag lyckas ta mig igenom alla kontoller på flygplatsen. Stort och varmt tack till the Greenbergs, Jacobs värdfamilj, för att jag fått bo hos dem och blivit så väl emottagen. Bye, bye!
Vi åt middag på The Harvest Vine en finare restaurang i Madrona Valley. Vacker, spännande och god mat. Personalen var artig men stressad och vi förstod efter en stund att de tänkte sig att alla gäster skulle vara ute ur restaurangen i god tid före tolvslaget! Vi tog våra plasthattar och knatade hem, rätt nöjda trots att restaurangbesöket blev kortare än förväntat. Jag lyssnade in 12-slaget på radion och inte en enda raket varken såg eller hörde jag.
Nyårsmenyn,på första tallriken låg chestnut soup med idiazable foam. Den andra rätten bestod av anklever arrangerad med äppelkompott eller hummer med tryffelhonung och rostad brioch. Den tredje rätten var Ahi tuna,consomme,potatoterrine och den rätten delades av oss båda. Den fjärde rätten skulle också delas och det var lamb loin, chocolate chorizo, caramelized onion flan. Även femte rätten skulle delas och det var ost bleu de basque, arrope. Allt avslutades sedan med hur mycket sötsaker som helst. Det måste erkännas att det hade varit bättre om det varit lite, lite mer mat och mindre av chocolate cake, chocolate mousse, porcini syrup, puff pastry, almond pastry cream, date and fig puree och caramel nut melange.
Shopping i University Village
I vår jakt på att hitta Converse de där gympadojorna som är beställda av mina tjejer så har vi rännt runt i hur många butiker som helst. I skobutiken Sole Food fanns heller inga Converse men väl ett par varmfodrade Tretorn boots som Jacob förälskade sig i och därmed blev de förstås inköpta.
På promenad i Arboretum
En våtmark mitt i staden. Här kan man gå på vattnet! Och vackert som sjutton är det. HUSKIES hemmaarena har den maffigaste utsikten man kan tänka sig och nedanför plaskar både fåglar och kanotister omkring i vätan.
Gångar mellan öarma och små informationstavlor talar bland annat om att man inte ska käka fisken och inte heller mata fåglarna. Den lilla bilden visar den stora vägen som går rakt igenom naturområdet. I trafikens mekka gäller det att få både människans behov av natur och bilar att gå ihop. Det var fint att gå här men lite knasigt att höra bilarna susa förbi hela tiden.
Fåglar och båtar och bävrar (inte på bild) och bilar allt i en harmonisk röra!
Kulturinslaget
Jag måste verkligen slå ett slag för MOHAI-Museum of History and Industry- ett verkligt härligt och kul museum. Rekommenderas varmt.
UP
Hoppas att alla har sett UPP - en riktigt bra film. När Jacob och jag var i Ballard så såg vi verklighetens UPP. Huset som ligger inklämt mellan enorma nybyggen. Till höger om det lilla huset står en Baja-Maja men här heter det Honey Bucket vilket jag tycker är ett mycket mer poetiskt namn.
Båtliv i hamnen
Vardagsbilder
Skolbussen det dagliga trafikinslaget. Cowboyen på bilden är inte lika vanligt förekommande. Jag såg faktisk en livs levande indian också men honom kunde jag inte fånga på bild. Bredvid cowboymannen har Milo sträckt ut sig på soffan i väntan på att med största försiktighet ta sig ner i badbasängen. Pistolskylten känns rätt absurd men är också ett inte ovanligt inslag i vardagen och mot detta hot som alla vapen som finns kontrasterar Milo och Dharas pitoreska skolgård. The Valley School som till och med har ett lite hönshus på skolgården.
Bellevue - the hometown of Bill Gates
Utsikt från Bellvue mot Seattle och med The Olympic Mountains i bakgrunden
Bellvue Square det största shoppingcenter som jag någonsin har sett. Men jag har ju långt ifrån sett allt. I alla fall så fann jag här på Lady Footlocker de hett eftertraktade vita Conversen.
Jag kommer alltså hem med dem på måndag.
Hamburgerrestauranger
Jacob och jag har prövat några restauranger McDonalds, Johnny Rockers men Red Robin här ovan blev en favorit. Här såg jag den enda frihetsgudinna som jag lär se och så fick jag musselsoppa i stället för hamburgare.
Madison Valley
Avslutar den här blogginlägget på Jakecare med en bild från den del av Seattle som jag lärt känna bäst. I morgon är det barnkalas för Milo som fyller 8 år och på söndag morgon reser jag mot Sverige bara jag lyckas ta mig igenom alla kontoller på flygplatsen. Stort och varmt tack till the Greenbergs, Jacobs värdfamilj, för att jag fått bo hos dem och blivit så väl emottagen. Bye, bye!
Kommentarer
Trackback
