Jakecare

Tåg från Stockholm till Göteborg och efter några dagar med familjen, pepparkaksbak och Åsas 40-årsdag m.m. var det dags att resa till Seattle. Planet gick från Landvetter kl 07.40 på julaftons morgon och enligt resplanen skulle jag landa i Seattle på julaftons kväll 19 timmar senare. Jag bytte plan i Frankfurt och i Calgary i Canada.


Morning view over Canadian farmland

Bilden från flygplansfönstret tog jag när vi flög in över Canada där jag fick byta plan i Calgary. Planet från Calgary till Sea-Tac flygplatsen i Seattle visade sig inte fungera som det skulle strax innan vi skulle lyfta. Jag fick därför vänta i två timmar på att ett fungerande plan kunde ta mig och resten av resenärerna den sista biten, ca 1,5 timmars flygning, till Sea-Tac. Bilden ovan facinerade mig och min Canadenska medresenär förklarade att all odlingsbar mark i Canada delas in i fyrkanter vilket gör att bilden från ovan blir så här fin när marken är snötäckt. Att byta plan i Canada för att resa in i USA var en pärs som kräver en särskild utläggning och en varning. Var förberedd på väntan och köande och andra besvär samt risk att inte hinna med anknytnande plan.

Men efter en jäääättelång resa med bara några timmars försening kom jag till Seattle på julaftons kväll klockan 20.30. Efter att ha varit vaken i 24 timmar sov jag 12 timmar på raken för att vakna upp till en strålande dag. Jacob tar med mig på den första utflykten som går till The Olympic Park. Där kan jag njuta av utsikten över the Puget Sound med Mount Rainier i bakgrunden. Det berget syns från alla håll i staden och är verkligen en imponerande syn. Frågan är om Jacob någon gång kommer att bestiga det berget tillsammans med sin värdpappa?

View from Elliot Bay with Mount Rainier in the background!

Bryggan med det lilla huset är till för folk som vill fiska. Staden präglas av närheten till vattnet och här har man skapat fiskemöjligheter för folk utan båt. Förmodligen är allt bekostat av donationer. Överallt där något är till för allmänheten en bänk eller en liten utsiktsplätt finns det också en anslagstavla som talar om vilken familj eller organsiation som skänkt pengar för ändamålet.

What a hilly city!

Staden är byggd på sju kullar och på en av de häftigaste bor Jacob med sin familj. Här står han och väntar på att barnen ska komma ut så att han kan köra i väg oss till dagens aktivitet som är skridskoåkning i en inomhusanläggning.

The Swedish Pepparkakshus

På IKEA i Southcentre hittade vi delarna till detta pepparkakshus. Annas pepparkakor i Tyresö gör sådan. Vi är nästa grannar och så får jag sätta ihop huset här i Seattle. Jacob, Dhara och Milo garnerar med Smarties för vi hittade inga Non Stop. Glacyren är inte lika vit som hemma men det syns inte på bilden. Hittade någon Organic pudersockervariant som funkade tekniskt lika bra men tristare i färgen. Hela Seattle är Organic- och återvinningsfixerat - känns OK och hemmalikt. Pepparkakshuset fick slutligen en drömfångare, formad av smält socker, på skorstenen vilket jag tycker är passande i denna del av världen med genuin indianbefolkning.

The International Fountain

Det är nyårsdagen den 1 januari 2010 och det märks inte alls här. Ingen Nyårskonsert på SVT och ingen backhoppning från Garmich. Men dagen går ändå. Jacob jobbar som vanligt och vi tar barnen och åker i väg för att roa oss. Milo åkte skridskor tillsammans med Jacob. De höll på i tre timmar men Dhara tröttnade efter tre minuter. Hon blev riktigt glad först när hon fick gå ut i ösregnet med ett paraply. Hon såg ut som en vandrande svamp och jag som inte hade något paraply så ut som en dränkt katt efter en stund och blev våt ända in på skinnet. Regn och rusk är den här stadens signum. Jag ska alltså vara glad som haft flera mycket vackra dagar.

What a hilly city, part 2!

Staden är full av stora enfamiljshus som klättrar upp med bergväggarna som ligger runt Lake Washinton och Puget Sound. Villaområdena kan vara fantastiskt fina medan andra är fantastiskt enformiga. Här är inga fyra meter mellan tomtgränserna och det känns oftast som om husen klättrar på varandra och inte bara på bergväggarna. Nere i City Center finns förstås en del riktigt höga hus och på den här bilden kommer vi körande på Madison street och nere mellan husen skymtar vattnet i Puget Sound fram.

The Hilly city, part 3!

För att komma upp till familjen Greenburgs hus på 36 Ave. East, huset ligger mitt i en backe, är det tvåhundra steg att gå och det känns som att gå rakt upp i himlen. Trottoarena är på vissa ställen bygda med betongklackar, som till höger i bilden, där får man ta spjärn så man inte glider baklänges. Förra året vid denna tiden drabbades staden av snöovänder. Skolorna fick stänga, det fanns inte sand tillräckligt och gick inte att ta sig fram på dessa backiga vägar. Frågan är om sand hade räckt för att göra denna backe körbar.